Lisa Miskovsky

(English bio coming soon)

Man kan se det som ett statement; Lisa Miskovsky valde att döpa sitt nya, tredje album till Changes. Hon ser det positiva i att förändras, att gå framåt och att inte stå kvar stampandes på samma plats.



Trots att albumets personallista visar många bekanta namn sedan Fallingwater vi hittar Jocke Berg både som låtskrivare och producent, Simon Nordberg som medproducent, Heikki Kiviaho på bas och Jörgen Wall på trummor bestämde man sig tidigt för att ändra alla rutiner och arbetssätt för att inte falla tillbaka i samma procedur som sist. Där inspelningen av Fallingwater präglades av en samling musiker som for bort till en studio, lärde känna varandra och mer eller mindre lekte fram en skiva, insåg man snabbt att Changes behövde ett helt eget, nytt arbetssätt i studion. Vad gör man när man redan känner varandra utan och innan? Hur hittar man de nya idéerna och utvecklingen?

Svaret låg i ett mer strukturerat fokus på låtskrivande och arrangerande, där man ofta utgick från ett givet instrument istället för att jamma fram materialet, som tidigare.

Den nya arbetsmetoden i studion innebar också att Lisa pressades hårdare än tidigare av producenterna, och fick se sig spela ett antal nya instrument men även arrangera stråkar och körer. En kreativ press som blev såväl givande som ögonöppnande, och gav Lisa en ny helhetsbild på sina egna låtar.

Är det då den mytiskt svåra tredje skivan som kommer nu?



På sätt och vis men, ändå inte. På Fallingwater började allt väldigt enkelt, men blev svårare att ro i hamn. Här var det precis tvärtom vi svettades och kämpade med att sätta alla låtar och arrangemang men sen blev det hur kul som helst att färdigställa.



En av de mest imponerande låtarna på Changes är Little Bird ett mäktigt, suggestivt hav av ljud som aldrig slutar växa. Lager på lager av instrument byggs på vartefter, och Lisa sjunger kanske bättre än någonsin tidigare.



Can you hear it?



Can you hear it too?

I know you fear it

Im here with you



Ursprungligen skriven på akustisk gitarr har den vuxit till något Lisa beskriver som en rullande ostoppbar pansarvagn.

Bortsett från det täta samarbete med Jocke Berg på låtskrivandet, som funnits sedan Fallingwater, har även The Cardigans Peter Svensson varit involverad med en låt denna gång. Det är den vackra Last Years Song där även Peter hörs spela gitarr. Sami Sirviö från Kent dyker också upp på ett par ställen på skivan och färgar med sitt karaktäristiskt melodiska spel.



Sweet Misery vinkar snyggt åt The Cure, ett av Lisas gamla favoritband, och bjuder också på en ren poppärla som sitter redan vid första refrängen.



I övrigt har skivan fått kläs i en betydligt större skrud än den avskalade Fallingwater. Där det är en stor refräng, sparas det inte på krutet, där ett slutparti lyfter mot himlen känns det som den aldrig mer vill landa på fast mark igen. Likväl har de mer nedstrippade låtarna en närhet som känns i ryggmärgen på ett sätt som Lisa aldrig uppnått tidigare. Det märks att alla arbetat hårt och noggrant med att få alla detaljer rätt.



Första singeln heter Mary, och tillhör den kategori låtar som man kan höra om och om utan att tröttna. Videon spelades in under ett långt dygn i juni och regisserades av Martin Renck. Där hittar vi Lisa i en surreell tivolimiljö, omgiven av olika typer däribland den skäggiga damen Mary, som spelas av Anna Vnuk.



- Jag har tittat mycket på en TV-serie som heter Carnivale på sistone, berättar Lisa. Det är en HBO-serie som handlar om ett kringresande tivoli runt sekelskiftet och har en fantastisk story dels om cirkussällskapet, men även en underberättelse om kampen mellan det goda och det onda.

Martin tog fasta på det, och gjorde en fantastisk video men jag kommer aldrig mer spela in en video några dagar efter en blindtarmsoperation!



Som om det inte räckte med arbetet med de egna skivorna, resandet och turnerandet, har Lisa även arbetat en del med andra artister. Inför debutskivan passade hon på att skriva Shape Of My Heart tillsammans med Max Martin åt Backstreet Boys. 2003 skrev hon sedan Motown-rökaren Alright åt sin gamla barndomsvän Dennis Lyxén och gav honom en hit den sommaren. Under jobbet med Changes gick så en gammal barndomsdröm i uppfyllelse: att få sjunga riktig hårdrock.



- Anders (Fridén) från In Flames ringde och undrade om vi skulle göra något tillsammans. Jag for ner till studion där de spelade in Come Clarity, och vi testade en låt som blev riktigt bra. Det var fantastiskt kul, och det känns som att vi har ett gemensamt språk, fastän de rent musikaliskt ligger en bit från mina låtar. Texterna har ett vemod jag känner igen i mitt egna skrivande de skulle kunna vara norrlänningar!



Anders Fridén är snabb att återgälda lovorden:



- Lisa kommer ju från en helt annan värld än oss, men fann sig direkt. Hon klev rakt in och började sjunga, och redan efter ett par fraser tittade jag och Daniel (Bergstrand, producent) på varandra och visste att det satt. Det var en fantastisk känsla.



Efter att Lisa och Fallingwater härjat på de svenska topplistorna, mottagit Grammisar, diverse radioutmärkelser, rockbjörnar och platina-skivor, riktades blicken mot utlandet, och Lisa fick en radiohit i England och Tyskland med Lady Stardust. Med andra ord har Lisa Miskovsky satt en god, genomarbetad grund för att kunna arbeta vidare med Changes.



Redan efter en lyssning inser man att det har varit värt allt slit i studion, och timmarna med skrivande, arrangerande och fix har gett resultat. Förändring är inte något man behöver vara rädd för. Många gånger är det till det bättre.



Changes släpps den 30:e augusti.